”Befria våra lärosäten”

IMG_909111811294_10153502462280692_3580175663294508044_n10984549_10153083140420140_4030627581368971341_o”Fler svenska lärosäten skulle behöva bedrivas i privat verksamhetsform för att möta konkurrensen från omvärlden.” skriver Christian Carlsson (KDU) samt David Sikström och Ryan Lundqvist Jones (KSF)i Upsala Nya Tidning.

Sverige har en lång tradition av högre utbildning och forskare i världsklass. Den har öppnat möjligheter för den som strävat efter bildning och personlig utveckling, men också skapat förutsättningar för en stark ekonomi och god välfärd, eftersom den främjat företagande och tillväxt. Vi har dock sett en omvälvande internationalisering inom den högre utbildningen och våra lärosäten kommer att få svårt att hävda sig om vi inte förmår att anpassa oss efter nya förutsättningar.

Svenska lärosäten är redan på efterkälken och konkurrenskraften förbättras inte av att de dessutom dras med hämmande statlig styrning, kostsam byråkrati och underfinansiering. Det är tid för befriande reformer som skapar förutsättningar för självständiga lärosäten och en högre utbildning som åter är i världsklass.

För att hålla en hög nivå på forskning och högre utbildning måste det finnas tillräckliga resurser, men de måste också användas rätt. Om allt mer av universitetens pengar och lärarnas tid går till annat än forskning och undervisning försämras kvaliteten. Våra lärosäten måste därför befrias från onödig byråkrati och statlig styrning. Vi vill minimera antalet styrdokument, policys och detaljregleringar om studentinflytande och återrapportering som åläggs lärosätena. Minskad byråkrati möjliggör minskad administration och därmed mer resurser till forskning och utbildning.

Ur ett kristdemokratiskt perspektiv har den högre utbildningen och forskningen tre funktioner. Det handlar om att erbjuda människor möjlighet att söka kunskap, att samla forskare och utbilda medborgare på ett sätt som skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och välstånd samt att granska och reflektera över samhället och den offentliga makten.

Universiteten fyller alltså en grundläggande funktion i den maktdelning som ska finnas och får inte störas av lojalitet gentemot staten. Vi vill därför se självständiga lärosäten, finansierade genom icke-styrda anslag från staten och som utöver det ska vara fria att åta sig forsknings- och utbildningsuppdrag från stat, kommuner och företag. Lärare och forskare bör ha majoritet i universitetsstyrelserna och akademiker – inte politiker –ska tillsätta rektorer och högskolestyrelser. Lärosäten bör dessutom använda sig av egna antagningsprocesser så länge de inte diskriminerar genom kvotering eller positiv särbehandling.

Sverige har i dag en av världens mest stelbenta antagningsprocesser till högre utbildning och det är dags att göra den mer flexibel så att det till exempel i högre utsträckning blir möjligt att använda sig av intervjuer i antagningsprocessen.

KDU och KSF anser att fler svenska lärosäten skulle behöva bedrivas i privat verksamhetsform för att möta konkurrensen från omvärlden. Det handlar om att omvandla befintliga lärosäten, men också om att underlätta nyetableringar av privata lärosäten. En mångfald av huvudmän minskar den statliga styrningen och främjar kvalitet. Den nuvarande myndighetsformen begränsar dessvärre också universitetens möjlighet att flexibelt samverka med andra samhällsaktörer för att främja tillväxt och vetenskapliga framsteg. I länder som exempelvis Danmark, Finland och Österrike har det redan genomförts reformer för att öka akademins självständighet. Nya verksamhetsformer har etablerats i omvärlden för att underlätta för lärosäten att finna finansiering, ingå nya samarbetsprojekt samt att agera snabbt och självständigt när det kommer till ekonomi och förvaltning. Självständiga lärosäten och reformer som öppnar för nya former är en förutsättning för att Sverige åter ska nå en högre utbildning i världsklass. Tiden är dock knapp och därför behöver senare års debatt om autonomi, självständiga lärosäten och högskolestiftelser återupptas med förnyad kraft.

Allt fler av de bästa universiteten i världen öppnar nu filialer i andra länder. Vi vill därför se över regelverket för att underlätta nyetablering av såväl svenska som utländska universitet och högskolor i Sverige.

Internationella toppuniversitet bör dessutom bjudas in. I dag krävs stora investeringar för att komma i fråga för tillstånd, men sådana är svåra att finansiera utan att veta om man får något tillstånd. Att öppna för nya och internationella aktörer skulle skapa nya forskningsmiljöer och nya möjligheter för såväl studenter, forskare som näringsliv är centralt för att vässa kvaliteten och stärka konkurrenskraften.

Högre utbildning och forskning i världsklass är avgörande för om Sverige ska vara ett attraktivt land för företagande och jobb och med en hög välfärd också i framtiden. Kraven i den globala ekonomin blir dock allt tuffare och Sverige måste hänga med i internationaliseringen. Det är därför nu upp till bevis för Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. Sverige har inte råd att vänta på en borgerlig regering. Reformer som befriar våra lärosäten och tar oss mot en högre utbildning i världsklass måste börja levereras redan nu.

Christian Carlsson, vice ordförande och utbildningspolitisk talesperson, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

David Sikström, valberedningens förslag till ny förbundsordförande för Kristdemokratiska studentförbundet (KSF)

Ryan Lundqvist Jones, andre vice förbundsordförande för Kristdemokratiska studentförbundet (KSF)

Featuring Recent Posts WordPress Widget development by YD